Shane MacGowan berättar i sin fascinerande biografi A Drink With Shane MacGowan om hur han och hans vänner drev runt och lyssnade på soul, reggae och glam, men i stort sett var punkare redan under tidigt sjuttiotal, innan den brittiska punkmusiken fanns. Men för många är det viktigt att kategorisera, stämpla i arkiv och beteckna och sedan minnas genom nostalgifuktiga ögon. 77 blev visst ett nytt 68, ironiskt nog.

I samband med denna högtid ordnades olika konserter och events med massa gamla skitband på flådiga ställen runt om i Sverige. Radioprogrammet Tendens gjorde ett sentimentalt program i 3 delar om punken 30 år, som man kan lyssna på här, här och här. Det som slår mig när jag lyssnar är, förutom hur P1 ibland lyckas intellektualisera de mest ointellektuella ting, hur tråkigt och lustbefriat allting behandlas av dem som var med. Intervjupersonerna sitter och bigotterar om hur fantastisk kreativa och egna de var, jämfört med ungdomen nu som bara apar efter, och om hur mycket rörelsen betydde. Ett ohämmat surgubberi. Jag som trodde att det handlade om att ha kul.

För ärligt talat, kopplar man samman svensk 70-talspunk med ord som viktigt, betydande eller rörelse så tror jag att man har missat poängen och förlorar sig i nostalgi. Det räcker med att lyssna på musiken i fråga för att förstå att det mesta var antingen tristess, fylleploj eller helt enkelt fullt ös. Varken mer eller mindre.

”Vad är webb 2.0?” För att besvara denna fråga kan först och främst begreppet i sig granskas. Med ”webb” indikeras att det handlar om internet, närmare bestämt webben. Benämningen ”2.0” indikerar en förändring från ett tidigare tillstånd: något som inte längre är ”1.0”, samt anspelar på den datorterminologi som används för att beteckna en version i utvecklingen av exempelvis datorprogram. Således kan begreppet stå för en ny fas, en ny version av webben, som har potential att uppgraderas till ännu en ny version. Men webben utvecklas inte revolutionärt, det är något som utvecklas över tid genom ett samspel mellan teknologisk innovation, ekonomiska förutsättningar och individers ianspråktagande av tekniken (Vossen & Hagemann 2007: 137). Webben är inte heller helt homogen, det som kan känneteckna webb 2.0 lär inte finnas i allt som existerar på webben, utan begreppet används för att framhäva vissa egenskaper och tendenser. Det handlar således om att framlägga karaktäristiska utvecklingsmönster.

I en av de grundläggande publikationerna om webb 2.0, av O´Reilly (2005), så presenteras begreppet som en utvecklingstrend och läggs fram i ett perspektiv för att intressera företag att lära sig mer och skapa profit på denna trend. Även Vossen och Hagemann (2007) har ett bias mot detta perspektiv, men ger en mer detaljerad beskrivning av det som presenteras av O´Reilly (2005). Däremot bygger inte dessa författare upp sitt ”webb 2.0-begrepp” på specifika egenskaper hos överlevarna av IT-bubblan, alltså konsekvensen av att IT-företag övervärderades vilket resulterade i flera börskrascher över världen, som O´Reilly (2005) gör i form av dikotomierna: före/efter IT-bubblan eller webb 1.0/webb 2.0. De ser snarare webb 2.0 som resultatet av samgåendet och samverkan mellan ”data”, ”funktionalitet” och ”socialisation”. Data är de tjänster och applikationer som utvecklats och presenteras på internet. Funktionalitet handlar om de teknologiska innovationer som möjliggjort utvecklingen av internets infrastruktur och slutligen socialisation som handlar om hur webben i själva verket används av personer och organisationer (Vossen & Hagemann 2007: 65).

Fokus har, i och med webb 2.0, förflyttats från att informationen på webben samlas i färdigförpackade statiska presentationer, som framförallt styrdes av företag och annonsörer, till att istället aktivera användarna av webben till att bli medskapare av det som presenteras för dem själva och för andra (Vossen & Hagemann 2007: 66). Detta nya engagemang väcker frågor om gränsen mellan privat och offentligt. Den förstorade rollen för den enskilde användaren visar sig i hur dess kompetens används i utvecklingen av tjänster på webben. Grundtanken är att tjänsterna ska bli bättre ju mer användarna använder dem (Vossen & Hagemann 2007: 15f). Detta baserar sig på att den skapade helheten (kompetensen/kunskapen) är större än de individuella delarnas kompetenser/kunskaper (se http://en.wikipedia.org/wiki/Emergence, 2008-06-30). Effektiv användning av detta fenomen, genom teknik och applikationer, skapar kunskap och produktiva samarbeten, som exempelvis det användargenererade uppslagsverket Wikipedia.

Tillgängliggörandet av kärndata, såsom exempelvis satellitkartor, som kan överföras till andra tjänster på webben skapar en ekonomisk vinstpotential att äga dessa kärndata (O`Reilly 2005). Förflyttningar av information över webben, som förefaller att vara gratis för slutanvändaren, har blivit snabbare och enklare genom teknologisk innovation och hanteras nu på ett mer effektivt sätt via applikationer som beter sig mer som skrivbordsbaserade applikationer i sin presentation för slutanvändaren (Vossen & Hagemann 2007: 67). Den information som finns tillgänglig på internet, eller exempelvis som produkter i internetbutiker, tenderar att ta till vara på webbens potential att skapa tillgänglighet för små och udda varor/information till att nå slutanvändaren (Vossen & Hagemann 2007: 18). Information går i riktning mot att nu ”stötas ut” och anpassas gentemot slutanvändaren behov, som att ta del av de senaste uppdateringarna av en webbsida, istället för ett repetitivt engagemang hos användaren (Vossen & Hagemann 2007: 167). Ofta tenderar detta nya engagemang till att skapa ett mervärde hos det ursprungliga information, som att ge ett omdöme om en produkt, och på så sätt bidra till utvecklingen av informationen (Vossen & Hagemann 2007: 67). Här väcks frågor om engagemang och förtroende mellan användare samt hur information uppmärksammas på webben.

Referenser

O´Reilly,T. , (2005), What Is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software, http://www.oreillynet.com/pub/a/oreilly/tim/news/2005/09/30/what-is-web-20.html, 2008-06-12<o:p></o:p>

Vossen, G., Hagemann, S., (2007), Unleashing Web 2.0: From Concepts to Creativity, Morgan Kaufmann Publishers: San Francisco <o:p></o:p>

Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Emergence, 2008-06-30

I lengre tid har jeg prøvd å lese så mye som jeg kan om treenigheten og forskjellige forklaringer på den. I tillegg har jeg prøvd å lese så mye som mulig om Den Hellige Ånd, og selvfølgelig studert Guds ord om disse temaene så mye som mulig. Jeg kan ikke si at jeg helt forstår treenigheten enda, men jeg har en forståelse av den som også har løst mitt spørsmål om hvem Den Hellige ånd er, og hvordan det er mulig å "slippe Jesus inn i hjertet ".

Slik jeg forstår det nå, så er Gud Ånd. Dette er noe som bekreftes i evangeliene av Jesus når Han sier at Gud er Ånd. Den Hellige Ånd er Gud i tillegg til å være en person i treenigheten. Så når Den Hellige Ånd bor i meg som er frelst, så bor også Gud i meg i form av Jesus og Faderen i tillegg til Den Hellige Ånd. Siden Den Hellige Ånd er Gud, og Gud er Ånd, så er det derfor mulig at Gud kan være både i alle troende på en gang, i tillegg til å være over alt ellers. Og da forstår jeg at når jeg ble frelst i 2001, så flyttet Den Hellige Ånd inn i meg, og med Den Hellige Ånd, så flyttet også Jesus og Gud Fader inn i meg. Så nå skjønner jeg hva som ligger bak " å slippe Jesus inn i hjertet ". Og nå skjønner jeg også at når noen snakker om at Den Hellige Ånd bor i oss, så sier de egentlig det samme som de som sier at Jesus bor i oss.

Jeg er m.a.o blitt en smule klokere på disse vanskelige temaene som en konsekvens av teologi studier. Men jeg har lært noe også av det. Jeg har lært at vi kristne gjør nok en feil når vi bruker et uttrykk som "slippe Jesus inn i hjertet". Vi gjør en feil i den forstand at vi sier noe, som vi automatisk går utifra at alle sammen som hører det forstår hva vi mener fordi vi selv forstår det. Nå er jo selvfølgelig alle mennesker forskjellige, så for noen, så vil det og liknende uttrykk være helt klart og forståelig første gang de hører det. Men vi kristne bør bli flinkere til å forklare hva vi mener når vi sier den type uttrykk, for da ivaretar vi både de som forstår det med en gang, og de ( som meg selv ), som har en tendens til å gruble for mye så vi ikke skjønner det med en gang.

Verdens største spilproducent Electronic Arts, EA, har valgt at give deres nye spil Battlefield Heroes væk gratis.

Ifølge EA’s administrerende direktør John Riccitiello, vil firmaet i stedet tjener penge, når spillerne køber ekstraudstyr. Det vil de gøre for at få deres figur til at adskiller sig fra konkurrenternes. ”Det kommer til at koste, hvis du vil give din karakter et alternativt look, for eksempel en hat eller en skjorte,” siger han til den tyske avis Frankfurter Allgemeine.

”Det handler om at få folk ’hooked’. Det er et udbredt fænomen i Asien. Spillerne bliver nødt til at købe tillægsprodukter, hvis de vil følge med de andre spillere.” Det siger Simon Egenfeldt-Nielsen, forsker på Center for Computer Games Research på IT-Universitet i København. Han vurderer, at det en god forretning at give spillet væk gratis, fordi mange spillere ønsker at gøre deres spil-figur unik. Derfor bliver spillerne nødt til at gå ind på EA’s hjemmeside og købe ekstraudstyr, hvis de vil skille sig ud.

EA slutter sig med det gratis spil til en tendens, der peger mod flere gratis ydelser på internettet. Det engelske band Radiohead udgav i efteråret deres seneste plade ganske gratis. Men også tekstbehandlingsprogrammet Open Office er frit tilgængeligt på internettet.

Henrik Herlau er leder for Center for Innovation og Entrepreneurship på Copenhagen Business School, CBS. Han er ikke overrasket over, at den amerikanske spilgigant vælger at gå gratis-vejen.

”Forær det væk og du bliver rig, det er sådan du får kunder i butikken.” sådan betegner Henrik Herlau gratisbølgen.

”Jeg ville selv gøre sådan, hvis jeg skulle lancere et produkt i dag. På den måde får du lynhurtigt en kampe markedsandel. Det handler om at få så mange brugere som muligt, derfra kan du så begynde at tjene penge,” siger Henrik Herlau.

Det nye spil Battlefield Heroes er en tegneserie-præget version af Battlefield spillet, som har voldsom action. Spillet forventes færdigt til sommer.

Fakta ¤ Mere om spillet Battlefield

I Battlefield-spillet er spilleren elitesoldat. Slut dig til en gruppe eller bliv kommandør, og led dine styrker i krig. Spillet handler om at vinde på slagmarken.

Det koster op imod 100 millioner kroner at udvikle avancerede computerspil

Battlefield 2 solgte mellem 50-60000 stk. i Danmark

Pris: 399 kroner stykket

Mere om Battlefield Heroes på www.battlefield-heroes.com

Bragt i MetroXpress marts 2008

Jag ville vara en annan
en främling, en annan än jag.
Pär Lagerkvist ur Aftonland, 1953.

Är det att jag känner mig kluven inför mina egna ord eller är det en del i en identitetsprocess som gör att jag söker mig bort från vanan, bort till en plats om ännu inte färgats av det som var innan? Som nu är en ny sida att vända fram där jag kan dra linjerna som jag vill, och som inte känns smutsad av vardagens göranden och önskningar?

Att en gång välja skymningsvägen var att välja bort den där ››verkligheten›› som tvingade sig mot mig. Jag ville kasta mig ut i det skymmande ljuset där dagen gick mot natt för att kunna gömma mig i dunklet. Men också finna nya väga där jag inte kunde överväga varje rörelse som skulle komma att förändra de skeenden som låg framför mig.

Jag tror att jag misslyckades.

En vän sa till mig att ››verkligheten blev teoretiskt motbevisad för trettio år sedan››. Kontexten var intern. Ironisk. Men träffande. Tänk om ››verkligheten›› är motbevisad? Den ››nya›› tekniken gör det möjligt att distansera sig än mer än möjligheterna till kommunikation för oss närmare varandra. Den bedrägliga föreställningen om anonymiteten i kombination med ett överindividualiserat samhälle driver oss in i drömmen om återskapandet av den nya identiteten som en Fågel Fenix: ››Jag har makten över mitt eget öde››. Och så vidare. Men är inte tankar som dessa egentligen dissociativa tendenser, som kan resultera i amnesi rörande den egna identitetens grunder?

______________________________
Andra bloggar om: kultur, dissociativ, tendens, verkligheten, pär lagerkvist, aftonland, skymningsvandring

Er zou een optie bestaan dat Ecolo de plaats inneemt van CDH, maar dat zorgt blijkbaar voor een probleem aangezien zij in de kamer één fractie vormen met Groen. Oppositie en regering in één fractie?? Bovendien weigert Ecolo in één regering te stappen met NV-A; "Pour nous, ce sera sans la séparatiste N-VA."

Ook een deelname van PS in de plaats van CDH zou een mogelijkheid kunnen zijn, maar daar is MR radicaal tegen.

En wat vond u van het daverende applaus dat Yves Leterme kreeg van zijn partij-genoten? Bart Somers vond het alleszins misplaatst. Het gebeurt niet regelmatig, maar in dit geval ben ik het met hem eens. Mislukkingen nodigen niet uit tot applaus, zeker niet met 10 miljoen Belgen die ongeduldig zitten toe te kijken wanneer dit circus eindelijk tot een stabiele regering leidt, en onze politici terug aan het werk gaan.

Ik vond onder andere deze interessante artikels;

• DEVOLUTION OF AUTHORITY: Dit artikel handelt over het opkomende regionalisme in de rijkere regios van Europa, als tegenbeweging tegen het eengemaakte Europa. Het is geen recent artikel, maar haalt wel interessante punten en mogelijk oorzaken aan.
• Regionalisme: een fantasme?: Ietwat kort artikel maar het bevat wel 'denk-voedsel' en toont de opinie van een aantal mensen die voorstander zijn van een Europa van regio's.

 Ik had nog nooit gehoord over ene Kris Van Dijck maar zijn opinies, taalgebruik en manier van redeneren vind ik onrustwekkend. Is dit opiniestuk tekenend voor het gedachtengoed van NV-A?

 Maar toen kreeg ik dit weekend een stukje 'Trofee' te zien op televisie, en wat bleek; ik zag alleen maar modder. Heel veel modder. Het lijken mij rare tijden om reclame te maken met dit soort slogans.

Wat ik eigenlijk kwijt wou was dit citaat; Combien y a t il de Belges qui ne se sentent que Belges? Ni Flamand ni Wallon (ni Bruxellois)? On était l'autre jour a 3 Belges, et tous 3 on avait un parent de chaque, et on serait incapables de faire un choix de région...

Spijtig genoeg wordt mijnheer Leterme niet gemotiveerd tot Belgische samenhorigheid ondanks een Franstalige vader en Vlaamse moeder.