Miało być lepiej. Nie jest.

Będę musiał, chyba, sprzedać mój aparat jeden. Moją ulubioną zabawkę. Efpiątkę, która daje mi masę radości z fotografowania.

A to dlatego, że psuje mi się d70. Coraz częściej pokazuje mi błędy zapisu, nie zapisuje plików itp.

Więc trzeba będzie wymienić. A ja nie mam kasy.

Choć jest nadzieja - może dam radę nieco oszczędzić z kejefsi. Może.

W każdym razie, spodziewajcie się ogłoszenia - sprzedam Nikona F5, w dobrym stanie wizualnym, bardzo dobrym technicznym. Jak takie ogłoszenie dam, to pozostanie mi tylko mieć nadzieję, że nikt nie kupi...

Jest źle.

HAHAHAHAHAHAHA!

I don't make this shit up -- I just find it and pass it along.

Projekt nazywa się "Nieciekawe życie Józefa K."

wczoraj powstało kilka klatek, dziś kolejne. Ogólnie bardzo mało produktywny mam dziś dzień oprócz wypicia 2 czekolad, 5 herbat, zjedzenia obiadu i popołudniowej drzemki nie zrobiłem prawie nic...

Projekt sam w sobie ciągnie się już ponad pół roku a sam pomysł powstał dobre dwa lata temu..

Tak więc już wiecie że jestem leń aż przykro.. no cóż bywa:p

nienawidzę poniedziałków

Ja, allting började med att en liten fågel berättade någonting för mig som jag knappt kunde tro på. Men jag fick det bekräftat med bevis. Ah det är så sjukt! Fast å andra sidan.. jag blev heller inte förvånad.

Sen fickjag hipp som happ jobberbjudande :) Från och med V. 43 och fram till årsskiftet (och eventuellt längre). Jag ska jobba på mammas jobb, fast inget "mamma-jobb" eller "Christian-jobb" som jag har gjort förut. Nu blir jag om man ska kalla det "fast anställd" :) Jobba med produktdatabaser och bilder, det jag är bäst på helt enkelt :D Så det ska bli najs att tjäna lite extra kulor! Så jag säger grattis till mig själv :D

Sen pratade jag med Rauka, eftersom Kalle sprang iväg på fest och jag blev lämnad ensam.. eller ja, jag valde ju att inte gå. Så jag mötte Rauka vid gula kiosken och helt plötsligt infann vi oss mitt i en Ishockeymatch! HAHA, Hockey alltså.. Ja, det blev jobbigt ett tag med allt folk och jag insåg själv att jag får väldigt svårt att andas med så mycket tjim och tjoj och så mycket folk runt i kring mig så vi gick därifrån hem till Rauka en sväng.

Då ringde telefonen och ett bråk hade tydligen utspelat sig. Eller ja.. vet inte, mer tjaffs kanske. Min vän var mycket upprörd, men uppenbarligen var allt bara ett missförstånd och jag sa åt henne att bara skita i det. Det skulle jag göra. Är för gammal för missförstånd mellan fulla/coola/salongsberusade människor. Men tydligen så löste det sig senare.

Sedan skulle vi tydligen gå och möta Malin & Anna för att ta en cigarett. Men det slutade väl inte så bra, när vi var där kom det fram någon tjomme som påstod att Rauka hade snackat skit om någons barn och vi kände inte att det var roligt att stanna där folk beter sig som man gör när man är full och arg(ish) så Rauka ringde sin vän som kom och hämtade oss. Länge sen jag träffade honom faktiskt, men vi lever i helt olika världar så det är inte så lustigt att vi aldrig ses längre.

Vi åkte omkring ett tag, och det väckte gamla minnen. När man satt där i en bil, åkte runt runt runt. Det är verkligen inget nöje för mig längre.

Ehm, sen befann jag mig vid det "gamla" gänget. Folk som vägrat växa upp. Folk som fortfarande står vid Shell och hänger, äter korv och raggar på 14-åriga brudar för att verka häftig. Alltså, HAHA!

Ni som läser min blogg kanske vet att jag har snackat om en "pirat" som rövade bort min bästa vän. Han var där. Först ensam, sedan för att efter 5 minuter åka och hämta och jag citerar:

De är faktiskt 13 och ett halvt!

13-åriga brudar i alla fall, fulla som ägg och kunde knappt prata utan att kissa på sig :P Det var så roligt att titta på. Till och med de andra "coolingarna" sa åt honom att det faktiskt var pinsamt. Rauka kläckte ur sig något om att "Centrumgården stängde för ett par timmar sen". Men men.. som sagt, vissa växer aldrig upp och det är roligt att se. Att man själv har utvecklats mer än en "cool kille" på 25 år. (Fick förresten veta ett och annat om piraten, och därav skulle vilja skära av honom alla hans lemmar, för han är en gris. Ett riktigt svin, och det har jag klart och tydligen berättat för honom. Han är inte ens värd att kallas människa eller ens ett djur.)

Aja, jag och Rauka skämdes så mycket så då åkte vi hem. Hon skulle visserligen upp och jobba klockan 7. Men ändå.. Som sagt, det känns att man lever i en helt annan värld idag. Och jag saknar det inte.. Inte ett dugg.

Som sagt, mycket på en dag. Kommer ta ett tag att smälta alla intryck. Rauka är i alla fall fin hon! Önskar att vi umgås mer än vad vi gör, för jag har alltid roligt med henne! Tänk att vi har känt varandra sen vi var 3 år :) Såna vänner är det ont om. Love you Rauk!

Nu ska jag bara vänta på att Kalle kommer hem från festen. Han har väl en del att berätta han med!
Sen ska vi sova.. lääänge!

Bristande matematikkunskaper. Jag är helt hundra på att det heter Fyra av Fem.

Åtta av tio känner av krisen via kwout

Update: Slängde in en kwout på det viktiga. tack till drf som öppnat mina ögon.

Min bror har haft/har liknande situation som dessa två, han skulle i sånt fall va "pappa utan dotter" då han har en dotter. Jag har själv inte ens sätt min brorsdotter sen hon va ca 3 år gammal och idag är hon ca 9 år (tror jag). Hur sjukt är inte det? Hur kan man va sån? Varför är man sån? Av vilken anledning gör dom sig besväret att neka barnen sina, i detta fall, pappor?? Vad skulle bli bättre av det och hur är dom funtade egentligen?

Man får ju aldrig svar på alla dessa frågor men många är dom i alla fall. Jag vet inte hur jag skulle klara av att inte få träffa mitt eget barn, mitt eget kött och blod som jag vart med och skapat och fött till den här världen. Jag vet att min bror som va ganska ung när han blev far, inte kunde hantera det så bra. Han åkte på en enorm depression och mådde riktigt dåligt. Han stängde in sig helt och ingen visste nått om honom, ingen fick ut han och han höll på totalt förstöra sig själv. Han hade inga krafter kvar efter en massa kämpande med rättegångar, lagar och bråk. Tillslut va han tvungen att åka till vårt hemland (där vi kommer ursprungligen ifrån -latinamerika) och hämta nya krafter. När han kom tillbaka så mådde han betydligt bättre, han hade fått va lite med familjen och va som en nyare människa med nyare krafter att ta tag i allt igen. Det har inte blivit mycket bättre men en viss förbättring har skett med modern. Han har fått sakta men säkert få träffa dottern igen men det är fortfarande på moderns vilkor. Dom är i ständig utveckling, utredning och en evig kamp med det där och jag hoppas för alla dom här 3 papporna och alla andra som finns där ute, att ni snart får lagen på er sida och får se era barn. Alla vi som vart barn, vet att man behöver sina pappor lika mycket som sina mammor i livet. Vi behöver föräldrar som vägleder, lär oss och visar oss hur livet fungerar.

Många varma kramar och tankar till er!
// En pappas flicka

- Nej, barnet såg inte detta.
- Nej, det blev inga märken heller - så det var inte så våldsamt - mer en överslagshandling eftersom vi varken har en sandsäck att slå ur sig frustrationen eller huggkubbe ackompanjerad av en massa ved som behöver huggas.
- Ja, vi har talat ut och har kramat kompis.

Jag undrar hur ens ungar vet så exakt vilka knappar de ska trycka på för att få igång en trött morsa? Inte är det väl våra likheter som medför att vi provocerar varandra så oerhört när vi blir arga?! ;)

Jag antar att det är detta som kallas föräldraskap och föräldra-barnkärlek?! Att man stundtals driver varandra till vansinne för att en stund senare prata om eländet, skratta åt det och sedan säga att man älskar varandra?

Jag måste ha sett väldigt komisk ut där jag stod i tvättstugan...

jest bosko.
M. i K. na skraju, prawie że, załamania nerwowego.
Nastroje takie, że lepiej nie zbliżać się na dystans mniejszy, niż dwa kilometry.
Bo gryziemy. Mocno.

Pracy nie ma, nie ma też perspektyw na szybką zmianę stanu rzeczy.

Dodatkowo, z racji totalnego zapomnienia - skończył się prąd.
Mamy takiego śmiesznego simplusa na prąd. I, kurwa, zapomnieliśmy o tym.
W związku z czym teraz siedzę na wifi podpierdalanym jakiemuś frajerowi zza ściany i czekam tylko, aż mnie wywali z sieci.
Nie wspomnę o tym, że bateria w moim lapsie pewnie też niedługo polegnie sromotnie w walce z wyczerpaniem.

Ujmując rzecz krótko: chujnia z grzybnią, doprawiona pierdolnią. Żyć, nie umierać.

A naprawdę starałem się, kurna, nie marudzić już tutaj.
Nie wyszło.
Ale to nie moja wina.

Jak to zostało powiedziane:
Nikt nie mówił, że będzie łatwo, ale nikt nie wspominał, że będzie AŻ TAK trudno.

A jednocześnie nie mogę (tu piszę w swoim imieniu tylko) wrócić do Gdańska. Oznaczałoby to przyznanie się do porażki, a na to mej wielkiej męskiej dumy nie stać. Nie w momencie, kiedy są jeszcze jakiekolwiek szanse na poprawę.
Więc będę cierpieć, wegetować, wkurzać się i narzekać. Ale nie wrócę.

Är det detta vi vill ha i Sverige? En röd-grön röra som inte vet om de ska gå åt det ena, eller det andra hållet. En statsminister som hela tiden blir tvungen att förhandla med kommunister och trädkramare? Jag tror inte att det svenska folket vill ha denna kartell led av en halvkriminell bidragsförsvarare vid namn Mona Sahlin. Tänk efter, en enad allians med en tydlig riktning mot jobb och ett rättsäkert Sverige eller en vänsterkartell, som kramar bidrag och skatter, som inte ens kan enas om en budget.

Läs artikeln om bråken i vänsterkartellen här!

Det var två gubbar på jobbet som var oeniga om hur en grej skulle göras och det slutade med att de stod och skrek åt varandra. Själv stod jag bredvid och antecknade alla norska svordomar inombords. På dessa två månader har jag egentligen hittills bara lärt mig att säga slingrefitte, så ett utökat ordförråd kan komma väl till pass.

I inledningen, uppställningen, manifesterade Syrianska FC mot våld (se banderoll i videosekvens), tyvärr hörsammades inte det. Det första som händer ganska omgående är att det blir gruff mellan VSK-supporters och polisen, vissa verkar ha svårt för att fokusera på fotboll. Se nedan.

Vilket fall som helst så var jag på fotbollen med mina liberala kamrater :) Mats Siljebrand, Metin Hawsho och Marita Lärnestad (m) var också med, väldigt trevligt. Vi kunde alla insupa stämningen och atmosfären och inte bara det, vi fick se hur Syrianska tog ledningen och folkhavet exploderade, det gjorde ett par bengaliska eldar också.

Syrianska fick straff när VSKs målvakt fällde en spelare i straffområdet, målvakten fick rött kort och syrianska gjorde sig redo att lägga straffen...

Dock lyckades de inte kapitalisera på straffen och bollen fick inte nätkänning, skottet var för förutsägbart och för löst slaget. Denna miss skulle visa sig vara ödesdiger. Syrianska supporters började fira sin seger i förtid och firandet fick ett abrupt slut när VSK smackade in bollen i mål på övetid genom en hörna (1-1). Ett yngre segment av syrianskas supporterskara, börjad med att träffa VSKs målvakt i huvudet med en PET-flaska,

därefter en stund senare försöker de skjuta av smällare mot VSK-supporters, dock kom dessa inte hela vägen fram utan small av mitt i polisklungan och efter ett tag var det ett stort antal syrianska supporters (inga vuxna) som rusade mot VSK-bussen, dock tog polisen fart här och supporterskaran flydde fältet. Tydligen hade de också kastat sten, dock inget som jag kunde se. Väldig trist att dessa i sammanhanget få ligister förstör för så många, då inte bara matchen och stämningen på plats, utan också syrianskas anseende och fotbollen i helhet. 

Länge leve fotbollen!

Wielkiego kiedyś bo niestety albo miał beznadziejne zlecenia albo wykruszyło się w nim to coś co pozwalało mu robić genialne prace...

Mowa tu o Adamie Słowikowskim absolwencie Łódzkiej filmówki... www.adamslowikowski.com

zapraszam porównajcie sobie jego zdjęcia z roku 2004 i obecne, a następnie proszę o wasze opinie w postach pod tym wpisem:)

In den nächsten Wochen werden wir uns an BR-Mitglieder im Handel, bei den Versicherungen, in der Sozialversicherung, in den Volks-, Hypo- und Raiffeisenbanken, in den Sparkassen und im IT-Bereich wenden und sie ersuchen anonym einen kurzen Fragebogen auszufüllen, damit wir ihre Meinungen, Wünsche und Anregungen zu den Lehrgängen bekommen.

Besonders interessiert sind wir an den Kenntnissen und Kompetenzen, die für BR-Arbeit wichtig sind. An dem Bekanntheitsgrad der BetriebsrätInnenakademie und der Sozialakademie. Der Bereitschaft an einem dieser Lehrgänge teilzunehmen und welche Perspektiven und Rahmenbedingungen dazu notwendig sind. Welche Informationen und über die Art und Weise wie die Information kommuniziert werden soll bilden die abschließenden Fragen.

Die BRAK (in Wien)

Die Ausbildung konzentriert sich auf die Bedürfnisse von ArbeitnehmervertreterInnen und hat vier Hauptmodule, die in 14 Wochen bearbeitet werden.

• Recht (Arbeits- und Sozialrecht)
• Soziale Kompetenz (Rhetorik und Kommunikation)
• Wirtschaft (Betriebs- und Volkswirtschaft)
• Politischer Kontext (Schwerpunkt Sozialpolitik)
• 
Nach jedem Modul findet eine Abschlussprüfung mündlich oder schriftlich statt.

Die SOZAK (in Mödling)

Der zehnmonatige Lehrgang (von September bis Juni) ist für BR-Innen, Beschäftigte der Gewerkschaften, des ÖGB und der Arbeiterkammern gedacht. Zu den oben beschriebenen Teilnahmevoraussetzung sind für den Besuch der Sozak Erfahrungen in der betrieblichen und überbetrieblichen Interessenvertretung und hohe Motivation und Leistungsbereitschaft notwendig.
Zwei große Blöcke mit Bildungsinhalten werden von den TeilnehmerInnen mit unterschiedlichen Bildungsmethoden bearbeitet:

Sachkompetenz und Orientierungswissen
• Arbeits- und Sozialrecht
• Arbeitsverfassung
• Betriebs- und Volkswirtschaft
• Politisches System
• Sozial- und Wirtschaftspolitik
• Unternehmenspolitik und Interessenvertretung

Soziale Kompetenz
• Kommunikation (Rhetorik, Verhandlungstechnik, Moderation, Teamfähigkeit, Projektmanagement, usw.)
• Persönliche Arbeitsorganisation
• Umgang mit betrieblichen Veränderungsprozessen
• Gestaltung der Rolle als ArbeitnehmervertreterIn
• Kompetenter Umgang mit Medien/Öffentlichkeitsarbeit

A M.? Pierze. Zmywa. Czasem robi zdjęcia. Generalnie kurwica go bierze, bo nie ma pracy.

Ale i tak jest zajebisty. Bo, jednak, kurczę, potrafi prać! A to nie każdy facet potrafi. O. I niech nikt nie próbuje mi mówić, że jest inaczej!

Ale. Już w poniedziałek ma rozmowę kwalifikacyjną. I, jeśli dobrze pójdzie, będzie robił to samo, co K., tylko, że z czymś innym.

Några axplock:

Stora A har någon konstig grej för sig att vissa saker måste vara helt jämna, annars blir hon galen. Idag satt hon och mätte med handen för att avgöra om strumporna satt exakt rakt på fötterna. När vi skulle läsa godnattsaga blev det en smärre katastrof när hon insåg att hennes tår inte är exakt lika långa. Alla försök att förklara att det inte är meningen att de ska vara det avfärdades med arga skrik.

Lilla O brukar vara rätt fredlig men idag fick han först ett utbrott på stan pga att han inte fick ha A´s mössa och sen ett ännu argare utbrott när vi gick av bussen. "Buss, buss", skrek han och alla försök att förklara att vi var tvungna att gå av på vår hållplats var lönlösa. Han är bara 1 1/2.

Det här låter inte så farligt, men när heeeeela eftermiddagen varit så här, att det hela tiden varit någon som varit arg/ledsen/allmänt gnällig så blir det lite väl mycket. Särskilt när man samtidigt försöker laga middag, hindra katten från att smita in i skafferiet, hindra lilla O från att klättra upp på stora A´s Tripp Trapp-stol och dansa OCH assistera stora A med olika saker i ett helt annat rum, ja, då vill man åka på en lååång semester.

Droppen var nog ändå när vi satt och åt, jag spetsade en stor bit broccoli och ner på tallriken trillade en 6 cm lång grön larv, alldeles väldigt ihjälkokt. Inte för att jag är särskilt äckelmagad, men det var tur att jag var praktiskt taget mätt, för där gick min gräns.

Zdjęcia muszą mówić o ludziach. Nie jakichśtam anonimowych starych tetrykach spotkanych na ulicy, "pstrykniętych" z przyczajki.

Musimy znać tych ludzi. Wiedzieć coś o nich, jak się nazywają, co robią i po kiego grzyba to robią.

A ja nawet nie mam odtwarzacza empeczy, bo mi się wysypał. Podobnie jak telefon.

W skrócie więc ekran na który patrzę, klawiatura, na której piszę, ręce, których do pisania używam i to dziwne, galaretowate coś w czaszce mej siedzące, które mówi rękom, co mają pisać na klawiaturze, są moimi jedynymi zdalnymi środkami komunikacji ze światem.

I mi z tym, kurna, DOBRZE.

Idąc ulicą nie patrzę co chwila na zegarek. Nie sięgam do kieszeni, "bo chyba cuś mi wibrnęło". Po prostu idę, patrzę, jak mam aparat - robię zdjęcia.

Teraz też - siedzę w pokoju, przy komputerze, piszę to, co za chwil kilka, mam nadzieję, czytać będziecie. Obok leży telefon. Ale jest martwy. Z głośników dopływają mnie dźwięki wytworzone kiedyś tam w przeszłości i nagrane na płytę przez zespół Madness.

Co chwilę zerkam na strony z ogłoszeniami o pracę, czasem nawet wyślę CV, nawet nie licząc na odpowiedź.

Potem może wezmę parę CV w starej, analogowej, że tak powiem, formie, spakuję aparat i pójdę zwiedzać miasto, jeszcze nieznane. Gdzie pójdę (a raczej pójdziemy, bo sam nie będę...choć, kto wie?), nie wie nikt, nawet ja sam w tym momencie.

I będę wciąż czuł się dobrze z faktem, że nie mam telefonu.

Ik had gereageerd op een oproep 'gezocht (stations)fiets in ruil voor een fles wijn'. Gisteren was de overdracht. En ik moet zeggen dat ik het eigenlijk best gênant vond.

Mijn ex-fiets is namelijk in dusdanige staat van ontbinding dat deze misschien niet eens meer thuishoort in de categorie 'stationsfiets'.

Hij rammelt zo erg dat je 'm van verre al aan hoort komen, het standaard is afgebroken, de versnellingen werken niet (staat in z'n één, wat eigenlijk voelt als z'n drie, maar als je 'm verzet dan vliegt hoogstwaarschijnlijk de ketting eraf), de linkerrem remt beter dan de rechterrem die het eigenlijk niet echt doet, er heeft nooit licht op gezeten, in de wielreflector zit een knik wat bijdraagt aan het aantal decibel, het voorspatbord zit met bruine ducktape vast aan de rest van de fiets en dan heb ik het nog niet over roest gehad.

Maar hij fietst wel, sterker nog ik fiets al vier jaar op deze fiets en in die vier jaar is de toestand van de fiets niet verslechterd.

Maar om de fiets aan iemand anders over te doen, voelde toch wel gênant.

"Veel plezier met je nieuwe fiets". Ahum!

"Tenang-tenang, dia hanya perlu bukti," kata pendeta sambil melanjutkan khotbah.

Usai ibadah, pendeta berdiri di depan gereja untuk memberi salam kepada jemaat. Saat pemuda datang memberi salam, pendeta berbisik, "Anak muda, ada ayat yang belum kamu tahu yaitu apa yang kamu tabur itu yang kamu tuai..." dan langsung terdengar suara buk... brak... buk... brak... pemuda mendapatkan serangan dari pendeta.

1. Fotbollshuliganer likställs med grov organiserad brottslighet.

Jag är inget fan av fotbollsgrabbar, men det är ändå konstigt att jämnställa dem med folk som säljer droger. Fotbollsrelaterat våld är i Sverige något som sker uppgjort mellan olika firmor, de som deltar är alltså införstådda i vad det handlar om och det är sällan tredje part drabbas annat än att man måste ta omvägar och att det kan bli lite obehagligt när ett hundratal människor drabbar samman. Men det är inget samhällsproblem. Jan Andersson och Lars Korsell säger att firmor är uppbyggda på samma sätt som kriminella nätverk, och att de därför måste bekämpas på samma sätt. Frågan vi måste ställa oss är om det är värt att lägga ner de resurserna som krävs, bara för att stoppa rivaliserande supportrar från att göra upp fighter. Jag tycker inte det.

2. Man blandar ihop två skilda "problem"

Lite i förbigående kommer man in på ståplats, bengaliska eldar m.m. Som om de vore en självklar del av fotbollsvåldet. Alla som har någon som helst insyn på läktarna vet att en levande läktarkultur inte är synonymt med utslagna tänder. Nu förordas tuffare tag och stenhårda säkerhetskontroller mot alla supportrar. Alltså ska alla betraktas som potentiella bråkstakar innan match, och människor som tänder ofarliga bengaliska eldar ska behandlas som droghandlare.

Om vi i framtiden vill ha råd att komma in, och på plats se en levande läktarkultur måste det här stoppas.Den moderna fotbollen är en sjuk förtelse, och det är allas vårt ansvar att stoppa den här utvecklingen.

Läs också AK om alienation.

Intressant? Låt fler läsa!

Läs även andra bloggares åsikter om fotbollsvåld, droghandel

"Det var inte många som ville prata med polisen efter knivdådet på Rosengård i Malmö på söndagskvällen. Det berättar Lennart Andersson på ungdomsroteln i Malmö. Men det ryktas att 15-åringen och 18-åringen varit i bråk tidigare.
15-åringen är anhållen för mordförsök och förhörd ganska kort. På grund av pojkens låga ålder är representanter från kommunens socialtjänst närvarande vid förhören. Förhören kommer att fortsätta under måndagen. "

Man är gammal nog att sticka ner en annan människa med kniv. Då kan man tycka att han är gammal nog att ta straffet med utan socialens tröstande arbetare?