Ett hösttecken: Mamma klippte ner rosenbuskarna idag.

Jag har längtat efter hösten. Och jag älskade Hans för att han tog orden ur min mun när jag sa det - den friska luften. Krispigheten. Det är inte många man stöter på som delar den åsikten. De flesta suckar och stönar och tänker att "nu kommer ännu en mörk vinter".

Men vinter är också skönt. När det är riktig vinter alltså. Lukten av första snön.

Men hösten är ändå vackrast. Jag vet inte varför. Det är kanske för att jag är ett höstbarn. Född i oktober som jag är. När löven sprakar som eld. Och den där lukten av blöta löv. Lika vacker som lukten av sommarregnsvåt asfalt.

O sirenă montată pe o capsulă de ampicilină, ce goneşte în josul unei artere, străpunge adânc zgomotul de motoare şi claxoane ce se întinde nepăsător şi lasciv între blocuri. Nu ştiu de ce dracu' nu i-o fi curgând sânge, că doar e zgomot, nu?! Cred că e o infecţie mai spre centru. Trebuie tratată. Asfaltul e nevoie să mai aştepte. Iară nu se uită nimeni la el. Poate doar câteva priviri pierdute. De când îl stiu, numai pe drumuri stă. Cum o fi rezistând?

Pulsul oraşului se accelerează. Traficul devine infernal. Unde s-or grăbi toţi? E cald rău. Şi nu văd nici un cort unde să se distribuie gratuit ploaie. Măcar câteva picături. Fără o hidratare corespunzătoare nu răzbaţi, e limpede.

Pulsul oraşului e din ce în ce mai neregulat. La radio zic că unele artere principale sunt deja blocate. Iară nu pot înţelege anatomia oraşului. Cum să ai artere principale blocate şi încă să respiri?! Câte inimi are un oraş? Şi de ce, mă rog, aleile nu se numesc vene? Ce oraş e ăsta?

Să se întindă puţin, o să-şi revină...

La inceputul lunii Iunie am plecat in Corfu. Stiam ca Grecia este un loc plin de legende cu zei si ninfe dar n-as fi crezut ca fiecare loc are o insemnatate anume.Cu toate ca drumul dintre Bucuresti si Corfu a fost foarte obositor, am mers aproape 27 de ore, frumusetea locurilor a sters cu buretele toata oboseala. Cand vedeam la televizor, marea imbartisand muntele mi se parea ireal, iar cand am vazut cu ochii mei mi s-a parut o imagine de basm.

Dupa o calatorie de aprox.1 ora cu feribotul am ajuns in Corfu Town, denumit in greaca Kerkyra. Ghidul local nu stia unde se afla hotelurile unde trebuiau sa fie dusi turistii asa ca ne-a plimbat vreo 2 ore pe insula, ca la sfarsit sa-si dea seama ca de fapt trecuse de vreo 3 ori pe langa hoteluri :)) Am stat in statiunea Agios Gordios, intr-un hotel situat la 400 de metri de mare dar n-am mers pe plaja decat de vreo 2-3 ori pentru ca pe plaja nu exista nisip, ci doar pietris asa ca am preferat piscina hotelului .

Trebuie sa precizez ca in Corfu pana si ultima ulita era asfaltata insa soselele erau extrem de inguste, intre casele de pe marginea drumului si autocar fiind doar 10 cm. Cand s-au asfaltat la ei soselele, probabil ca nu se gandeau ca insula va avea atatia vizitatori. Erau niste coline atat de inguste si abrupte incat numai soferii greci au voie sa conduca pe drumurile respective.

Prima excursie a fost o croaziera pe mare. Am mers cu vaporasul pana la o insula parasita unde am fost lasati timp de cateva ore sa facem plaja si sa inotam...cei care se pricep :) Apa era atat de limpede incat i se vedea fundul iar stancile semanau cu niste bucati uriase de halva. In ziua aceia am avut parte de cel mai groaznic masaj la picioare din viata mea pentru ca pietricele ardeau ca niste carbuni incinsi. :))

La intoarcere am intrat cu vaporasul intr-o pestera superba, unde la intalnirea dintre stanca si apa se puteau vedea corali roz, iar apa era de-un albastru infinit ;) A fost o senzatie unica, condimentata cu o melodie de basm, Celine Dion - My heart will go on, pentru cei care nu stiu, melodia aia din Titanic, ;) vaporu ala mare care s-a lovit de un iceberg si s-a scufundat.

Cu doua zile inainte de a pleca am fost in turul insulei. Prima oprire a fost la Achilleon, un palat ridicat pentru Elizabeta, imparateasa Austriei alias Sissi. Cand eram mica, "Sissi, imparateasa Austriei" era filmul meu preferat. Stiam toate replicile, toate secventele, asa ca a fost minunat sa trec prin locurile pe unde a trecut ea.

Urmatoarea oprire a fost in Kerkyra, capitala insulei Corfu, o mica Venetie fara canale si gondole dar cu un farmec aparte. Principala atractie atat aici cat si in statiunea in care am stat au fost tarabele cu suveniruri :)) In fiecare seara mergeam si mai cumparam ceva. Chiar m-am imprietenit cu cateva vanzatoare care atunci cand ne vedau ziceau un " buna seara", destul de stalcit dar plin de veselie.

Am mai mers si la Biserica Maicii Domnului unde impresionanta era bogatia florilor.

La intoarcere am mers intr-un sat unde se face ulei de masline si am vizitat o distilerie care se ocupa cu prelucrarea unui fruct local, koum kuat.

Plimbarea cu ATV-ul a fost minunata. Daca mergeti undeva unde se inchiriaza si aveti posibilitatea sa faceti o plimbare, si permisul de conducere la voi, e pacat sa ratati asa ceva.

A fost cea mai frumoasa vacanta din viata mea si sper ca int-o zi sa ma pot intoarce in Corfu. Marea e superba indiferent pe ce colt al planetei ar fi. :) Si mi-a ramas in memorie pentru mult timp.

Modanı təqib edən və hətta modadan zərrə qədər anlayışı olmayan təbii ki, ölkəmizdə bu az qala qeyri-mümkün hal almaqdadır ancaq sözümün əsas məğzi ondadır ki, hazırda maşallah modanı təqib etməyə də artıq sürətimiz çatmır. Bu ilin favorit rəngi sarıdır, bəs asfaltın bu nə dəxli var deyəcək olsaq, fikir verərik ki, asfaltlarımızda keyfiyyət etibarilə təqib etdiyimiz modaya bənzəyir və ən az bir ilin iki mövsümündə asfalt yeniləmək məcburiyyətində qalırıq. Bunun əsas səbəbi nədir görəsən? Asfaltların keyfiyyətinin lazımi dərəcədə olmamağı yoxsa.... yoxsa asfalt materiallarının tərkibinin gedərək keyfiyyətinin artması bizləri buna məcbur edir.

Əvvəllər yolu kəndə-kəsəyə, dağa –bağa çəkərdilər ki, insanların gediş gəliş problemi aradan qalxsın. Ancaq hələlik isə şəhərdəki “müvəqqəti narahatçılığa görə üzr istəyirik”.

Altfel, nu cred ca o sa apuc sa planteze cretinii astia vreodata vreun copac. Si nici nu va fi atat de vizibil ca asfaltul. Alegatorii tre sa vada miscare. Si, mai mult decat atat, adora praful. Cat despre verdeata, nu trebe, asfaltu produce mai mult oxigen. Termenul de spatiu verde e depasit. Sau poate vopseste asfaltu!

Urax gillar kottar, mossa, lavor, murket trä mm. Tuggummin är förstås en extra krydda, särskilt dem som han måste lägga sig ner och GNAGA loss från asfalten. Tyvärr är det inte någon bra kombination med schnauzerskägg.

Nu har han fått en ny passion. Fågelbajs! Han ställer sig och slickar det med sin långa, blöta tunga, och sluter ögonen av ren njutning.

Någon som provat - är det verkligen så gott som han vill ge sken av?

Ai zice ca macar acum cand e campania electorala sa fie facuta o treaba mai de calitate, dar de unde?Vorba lui Badea "Traim in Romania ... "

Detta beräknasa reducera koldioxidutsläppen med 8000 ton redan första året.

Fiskoljan är en restprodukt från livsmedelsindustrin som annars deponeras eller bränns, men nu kommer den till nytta för alla inblandade parter och miljön!

Her i Norges hovedstad har de virkelig skjønt et og annet. De tapetserer rett og slett gresset når det blir for mye av det. Det kan også hende at det ikke var flere heller igjen, sånn at tapet var det eneste alternativet for den gresstusten til høyre der.

JA TIL ASFALT!

ps: pokkers pollen...

Fietspaden zijn liefst zo vlak mogelijk. Zo dienen ze niet alleen voor de zeer ervaren fietser. Een dedoenkdedoenkgevoel aan het stuur is misschien goed voor Paris-Roubaix-adepten, maar best storend als je kinderen voorop en achterop hebt. De oude betonnen strookjes die sommige wegbeheerders fietspad noemen hebben hun tijd gehad.     Vorig jaar ontmoette ik deze huiveringwekkende situatie. Het toont aan dat asfalt het meest comfortabel is. Ook voor fietsers.

en rönn. Luleås vackraste rönn? Ja, jag tror att det är så, har någon en annan åsikt får de allt försöka övertyga mig. På hösten en riktig kaskad av färger, någonstans har jag ett höstfoto som jag får ta fram när längtan blir för stor, av rönnen.

För, i morse satte de igång och ...

motorsågarna gick varma ... sätt en motorsåg i en mans hand och några träd framför så ska du få se. Och snart var rönnen ett minne blott, inte bara rönnen utan även fler träd och den gemensamma uteplatsen.

På bara några minuter var massor av år borta. Rönnens framtid, som ved hos någon, att värma och elda i sitt hus. Egentligen skulle det ha skett redan i fjol, så både jag och rönnen har fått ett års dispens. Vi har haft en fin gård, förhoppningsvis går det att fixa i framtiden också, där delar av den nu ska bli fler parkeringsplaster, asfalt, asfalt ... har man valt att bo centralt får man acceptera. Bilen har större prioritet än några träd idag, för oss är det också bra eftersom sambon har två bilar och parkeringarna inte räcker till.

Jag måste ovilligt erkänna att uteplatsen inte har blivit nyttjad av mig mer än två gånger, men vetskapen att den finns där. Jag har kunnat sitta och titta ut från balkongen och njuta av lite grönska och vackra träd. Insynen ökar markant till närmsta grannar, i alla fall till gräsmattan. Från våra balkonger, inglasade, blir det ingen skillnad. På somrarna när man kan nyttja gården gör vi det i alla fall inte, för inte sitter man hemma om det är vackert väder. Gräsmattan blir betydligt enklare att klippa inte en massa träd och uteplatser i vägen. Nej, egentligen blir det här jättebra och alla bilar får förhoppningsvis plats.

Jag gråter i alla fall en skvätt, i ett tidigare liv eller i ett annat skulle jag nog vara en uppviglare till trädkramarna.

 Detta är nu minnet av rönnen och jag hoppas att stubben i alla fall får vara kvar. Den kan slipas och målas, ovanpå, för att användas som pall. Den skulle säkert bli välanvänd för en stunds avkoppling :) . Någonting måste får vara kvar som minne och sentimentala skäl, av tider som varit.

Margareta G som får njuta av solen i stället, som garanterat kommer att lysa varje dag hela långa sommaren.

Daca nu crezi, incearca. Dar sa nu te duci singur, ci ia un copil cu tine. Eu asa am facut.

Un alt motiv care ma indeamna sa fiu optimist este ca odata cu summit-ul am vazut ca atunci cand exista motivatie se poate si la noi. Ati observat cu cat spor lucreaza amaratii aia de muncitori in Bucuresti? Cat spor au la vopsit, maturat, strans si asa mai departe? De necrezut! :D

Si as mai avea un motiv pentru care sa privesc cu optimism viitorul: azi unul dintre cei pe care ii meditez (cel care habar n-are pe ce lume traieste si nu viseaza decat "gagici" si tigari) a dat semne ca pare sa inteleaga ceva...asa ca va rog sa-mi dati crezare! :D

Gandindu-ma la toate astea am reusit sa trag numai doua concluzii: prima ar fi ca probabil se apropie sfarsitul lumii caci am observat prea multa mobilizare in ultimele zile...cea de-a doua si probabil cea corecta este ca atunci cand vrei intradevar se poate!

Acestea sunt doar exemple luate din vietile politice si sportive din Romania, pentru ca fara doar si poate acestea sunt cele mai mediatizate la ora actuala. Eu nu pot decat sa sper ca proverbul isi va gasi aplicabilitate si in viata unui om normal, satean sau orasean, catolic sau ortodox, american sau mexican :) pentru ca poate in felul acesta ne vom invata minte si nu vom mai sapa gropi pentru altii, gropi in asfalt fara sa le astupam sau orice alt gen de gropi care nu sunt absolut necesare...